Etikettarkiv: Feminism

Fredagsintervju med Tove Nordh

brokeback Välskriven feministisk erotik som inte backar för det explicita, funkar verkligen det? Ja, i alla fall om det är debuterande Tove Nordh som har skrivit den. Till Brokeback Mountain är vad vi kallar euforisk alternativerotik mellan radhusranden och populärkulturen. Själv säger hon att hon skriver krav-märkt textporr som inte backar.

Vad läser du just nu?
Just nu läser jag Little Birds av Anais Nin, en erotisk novellsamling skriven på fyrtiotalet (efter vad jag googlat fram), men den släpptes 1979. Även om gitarrsnubben finns och konstnärerna tillsammans andra manliga genier haglar lika tätt som de feminina, undergivet bejakande kvinnliga modellerna är språket elegant och närmandet till sex såväl som sexualitet drabbande. Det skamfulla blottas och erotiseras, och jag tycker om hur jag oundvikligen lotsas in i förståelse av händelser och karaktärer som egentligen är frånstötande. Det är snyggt gjort.

Till Brokeback Mountain leker med ombytta könsroller: varifrån fick du denna idé och varför använde du just Brokeback Mountain som referens?
Hur får man idéer till berättelser som leker med heterosexuella sexskapader? Flytande sexualiteter och det-är-inte-så-jäkla-noga har alltid funnits naturligt i mig, och runt mig. Att tänka i snävt heterosexuella manligt/kvinnligt-termer skulle kräva ett större tankeexperiment från min sida än vad andra slags uttryck gör. Det är trots allt bara en av många möjliga sexualiteter och sexskildringar. Men för att landa i frågan: Just den här novellen är faktiskt based on a true story! En kär vän berättade om en särskild maskeradkväll och jag frågade genast om jag fick sno allting och utveckla det till vad jag ville. Hon gav mig OK.

Vad skriver du först i en ny berättelse?
Först tänker jag, ofta länge. Det tar alltid avstamp i något litet. En enskild fras, en drömsekvens, en nyhetsartikel. Det handlar nog om att jag tillskriver något betydelse, och sedan växer berättelsen fram utifrån att jag försöker förstå varför vad-det-nu-var betyder något för mig. Jag börjar skriva först när jag förstår vad det är jag vill berätta. Då gör jag en punktista eller en halvsidas sammanfattning, sedan skriver jag ett stycke i taget, från början till slut.

Vad är ditt förhållande till erotisk litteratur och vad har du för vision med dina erotiska noveller?
Jag började skriva sexnoveller för ett år sedan, när jag började läsa erotik och insåg att vad jag ville läsa inte fanns. Det finns så fruktansvärt mycket dåligt skriven erotik, och det är så onödigt! Här finns ett forum – text – som har förväntningar på en aktiv läsares egen fantasi och som kommer undan med alla möjliga gestaltningar. Ändå är den erotik som finns tillgänglig lika torftig som TV1000 vid midnatt var på nittiotalet. Jag tycker om pornografi – det har gjort mig mycket gott. Men jag tycker att folk har rätt att förvänta sig mer, och bättre. Jag hoppas att jag kan vända och vrida på genren, och nå den gruppen läsare som inte kan spegla sig i streamingsidornas sexuella uttryck och male gaze-blaha. Allt och alla ska med! Kan jag samtidigt få med en dos genrekritik, ptja, då kan jag sova gott om natten. Sen ska det vara hett, såklart. Inget konstexperiment. Ingen politisk markering. Men krav-märkt, explicit textporr som inte backar.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit?
Mina egna, ännu oskrivna böcker, hoppas jag verkligen att jag skriver.

Skriver du på något nytt i dagsläget?
Just nu jobbar jag heltid, och det tar död på mig. Men i tankarna går Joe omkring och söker en fortsättning på vad han var med om på Brokeback Mountain. Så när han berättar för mig hur det blev, då ska jags lägga mig i sängen och skriva ner det.

 

Sara Starkström från dagensbok.com recenserar Vår Kamp

”Gemensamt för novellerna är den svarta hopplösheten, den oförstående omgivningen och den allt minskande omtanken om varandra. Antologin lämnar läsaren med en känsla av att vilja kämpa för alla dessa gestalter och deras olika historier, deras rätt att finnas till på sina egna villkor.”

Läs mer på dagensbok.com

Fredagsintervju med Anna Winberg

417190_10150582529161987_455625687_n

Hon är skribent, författare, konsult, föreläsare samt formgivare, och bidrog nyligen till MIX feministiska antologi Vår kamp. Finns det något som Anna Winberg inte sysslar med?

Vad läser du just nu?
Just nu läser jag de sista skälvande sidorna i Donna Tartts The Goldfinch. Det är olidligt spännande, och jag har hållit på med den här boken precis hur länge som helst, dragit ut på den eftersom den är så bra.

Var fann du inspiration till din novell Tjejfäktning?
Från alla år som hobbyfäktare på olika fäktklubbar i Stockholm. Jag har inte fäktat ordentligt på några år nu, men jag älskar fäktning!

Utöver att skriva är du även formgivare och jobbar mycket med bokomslag. Finns det fler kreativa sidor hos dig som vi inte känner till? Och finns där ett ständigt behov av att skapa, oavsett vad det är?
Text och bild är nog det jag tycker är roligast, och är bäst på. Jag gillar bokomslag och illustration för att de förenar text och bild. Skriva, rita och läsa kan jag hålla på med hur mycket som helst, men annars finns det mycket jag är ointresserad och ganska dålig på när det gäller kreativa saker. Sy och baka till exempel, där blir jag rastlös och uttråkad på nolltid.

Tjejfäktning kretsar kring Maja som sysslar med fäktning och som sakta men säkert stöts ut ur fäktningsklubben, av ingen annan anledning än att hon är tjej och duktig bland ett gäng av killar. Är detta baserat på något självupplevt? Eller bygger det mer på känslan att tjejer undermineras inom idrott?
Mycket i novellen är självupplevt, även om jag tror att många män inte diskriminerar kvinnor med flit, utan kanske tvärtom tror att de är stöttande och jämställda, som när Sune och Alexander i novellen tycker det är bättre om alla tjejer på klubben tävlar för sig själva istället för med killarna. Jag tror jämställdheten i samhället skulle få en rejäl skjuts framåt om vi kunde börja idrotta och tävla i idrott mer tillsammans, över könsgränserna.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit?
Åh, så många! Men två favoriter från de senaste åren där jag sagt precis så, att jag kunnat ge min högra hand eller dö lycklig om jag skrivit dem är Sharp Objects av Gillian Flynn och The Magicians av Lev Grossman. De är så extremt skickligt uppbyggda, välskrivna och spännande.

Skriver du på något nytt i dagsläget?
Ja, eller snarare på något nygammalt. Jag försöker få klart en ny version av ett gammalt manus som heter Jungfruön, en prosalyrisk berättelse om Blå Jungfrun. Kanske inte världens lättaste bok att få antagen dock, även om den faktiskt innehåller ett och annat lik… Förläggare sugna på något smalt och svårsålt får gärna höra av sig, för jag är sämst på att skriva färdigt mina texter och släppa dem ifrån mig.

Är du nyfiken på vem Anna är? Läs mer om henne på annawinberg.com

Fredagsintervju med Jens Klitgaard

Jens KlitgaardFörfattare. Manus. Redaktör. RFSU. Föreläsare. Musik. Vad har allt detta gemensamt? Jens Klitgaard, givetvis, som nyligen bidrog till Mix förlags feministiska novellantologi Vår kamp. Vi hörde av oss för att se var i allt detta han befinner sig nu.

Vad läser du just nu?
Just nu läser jag massvis med olika noveller inför en novellkurs som jag håller på att anordna (tillsammans med författarcoachen Ann Ljungberg). Bland annat läser jag Clarice Lispectors Hemlig Lycka, hon är en av mina absoluta favoritförfattare.

Var kommer historien till Tack för att du inte är ett jävla svin ifrån? Varför valde du just denna vinkel
Berättelsen bygger på en självupplevd historia från min tonårstid, men jag har ändrat och hittat på en hel del. Jag ville visa hur det kan kännas att vara ung kille i en situation där man bevittnar sexuellt våld som sker i grupp, men där huvudkaraktären varken är förövare, offer eller hjälte. Jag är intresserad av den vinkeln eftersom jag tror att vi är väldigt många som bär på sådana erfarenheter, men att de sällan kommer upp till ytan.

Hur kom det sig att du blev författare?
Jag har alltid tänkt att det var en bra karriär att ha att falla tillbaka på ifall jag inte lyckas bli rockstjärna.

Tack för att du inte är ett jävla svin handlar om ett grabbgäng i högstadiet som korsar gränsen och behandlar skolkamraten Sandra precis hur de vill. Tidigare har du varit aktiv inom RFSU, och du skriver samt föreläser om ämnet ”manlighetsideal”. Varifrån kommer detta engagemang för killars och mäns förhållande till genus?
Jag tror att jag försöker rädda den där pojken som gick i högstadiet. Som jag ser det måste vi killar och män bli medvetna om hur manlighetsidealen påverkar oss och vad vi kan göra för att förändra dem, inte bara för ”Sandras” och andra tjejers skull utan också för vår egen och hela världens skull.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit?
Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov.

Skriver du på något nytt i dagsläget?
Japp! Förutom att jag skriver på alldeles för många manusidéer till film och tv, ska jag snart sjösätta ett litterärt experiment där jag låter min farfar blogga från andra sidan… Han var missionär för Svenska kyrkan som reste runt i Asien och Afrika och spred den kristna läran. Han lämnade efter sig sina memoarer som jag kommer att läsa i ”realtid”. Varje vecka kommer ett nytt inlägg från farfar som jag själv svarar på. Jag tror att han var typen som skulle bloggat om det hade funnits på hans tid.


Här kan du läsa mer om Jens nya projekt: www.urvaraliv.se

Litteraturmagazinet recenserar ”Vår kamp”

”Vår kamp är en litterär och feministisk pärla och den bör genast beställas av varenda skolbibliotekarie i landet. Det korta formatet är perfekt för att snabbt kasta in en brandfackla som lyser upp en varierad, men ändå så likriktad, värld av vardagligt förtryck.”

Vesna Prekopic ger novellsamlingen ”Vår kamp” 4 av 5 i betyg. Läs hela recensionen på litteraturmagazinet.se

 

Bernur om ”Lady Lazarus”

”Det intressanta med Dahlgrens novell är hur hon låter Plaths dikt ta konkret form, hur hon låter orden bli bokstavlig sanning. Att dikt fungerar som besvärjelse är för mig en självklarhet, men sällan har jag sett det så tydligt illustrerat som här, där orden blir trollformeln, blir levande.”

Bernurbloggen har recenserat Helena Dahlgrens novell Lady Lazarus i vår senaste bok Vår kamp, som behandlar feminism. Läs hela recensionen på Bernurbloggen.

Varför är du feminist?

9789187671289

 

 

Läs varför författarna i den feministiska novellantologin Vår kamp definierar sig själva som feminister. (Efter att ha läst deras svar blir i alla fall vi på Mix rätt intresserade av att gå ut och fråga folk som tagit avstånd från feminismen om varför de INTE är feminister – hur motiverar man att man är emot något som människors lika värde?)

Emmy Abrahamson, författare till novellen Anställningsintervjun
Jag är feminist eftersom en jämställd värld skulle vara en bättre värld. För alla.

 Helena Dahlgren, författare till novellen Lady Lazarus
Därför att alternativet aldrig slagit mig.

 Anna Jörgensdotter, författare till novellen Monster
För att alternativet, att inte vara feminist, är omöjligt om en vill leva i en jämställd, jämlik, rättvis och skön värld, där ingen är mer värd än någon annan och där det inte finns några gränser för vad människan kan vara. Feminism för mig hör ihop med antirasism, normkritik och anarkism.

 Jens Klitgaard, författare till novellen Tack för att du inte är ett jävla svin
Jag är feminist för att feminismen är det enda som på allvar försöker göra något åt vår syn på manlighet. Jag är helt enkelt feminist för min egen skull.

Katarina Mazetti, författare till novellen Sluta vara offer, hör ni!
En feminist vill ha lika rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män. Alla vinner på det i längden.

 Anna Ringberg, författare till novellen Den fuktiga stigen
Jag är övertygad om att alla människor och samhällen utvecklas bäst när varje individ har möjlighet att uppfylla sin fulla potential, oavsett härkomst, kön eller ekonomiska faktorer. Som kvinna har jag upplevt hur jag begränsats, och begränsat mig – och jag har fått kämpa för att våga ta plats. Det finns anledning att fortsätta försöka förändra så länge makten är så ojämlikt fördelad i världen. No surrender!

 Julia Svanberg, författare till novellen Jaguar
Född 1982 i en vänsterfamilj tillhör jag nog den ”infödda feministgenerationen”. Några av ”de stora feministfrågorna” som aborträtt, rättvis föräldrafördelning och fri sexualitet var självklara från vaggan. Det var inte förrän jag blev vuxen som min feminism översattes från teori till erfarenhet, från huvud till kropp. Kanske hände det när jag blev mamma och kände ett tryck från omvärlden att vara på ett speciellt ”mamma-sätt”? Eller skedde det när jag flyttade till Colombia och såg konsekvenserna av abortförbudet, samt hur mycket förutsättningarna för mina colombianska tjejpolare och grannflickor skiljde sig från mina? Därför kan man säga att min feminism är tvärvetenskaplig, den går omöjligt att skilja från tre andra analysverktyg – klass, etnicitet och ålder. Beroende på var vi bor och vilka ekonomiska och kulturella resurser vi har, och hur gamla vi är, präglas våra roller som könsmänniskor. Detta nuddar jag vid i min roman Varför kom du hit? Och tar ofta upp i min blogg ”Mammas Machete” (www.mammasmachete.se) där jag skriver om livet som skribent och trebarnsmorsa på den colombianska landsbygden.

Vio Szabo, författare till novellen Manifestation
Jag är queerfeminist för att jag lever och verkar i ett system som utestänger, osynliggör och dödar. Ensam kan jag störa det. Tillsammans kan vi störta det.

 Anna Winberg, författare till novellen Tjejfäktning
Varje dag anmäls fyrtiosex sexualbrott mot kvinnor. Var tredje vecka dödas en kvinna av sin partner i Sverige. 98 procent av alla de som anmälde en våldtäkt år 2010 var kvinnor. Kvinnor tjänar bara en tiondel av världens inkomster och äger en procent av all egendom. Behöver jag fortsätta?