Etikettarkiv: mixnovell

Sommaren är kort – njut av fyra nya noveller!

Uttråkad på landet? Johan Fricks rymdnoir Det stora svarta får dig att ana okända världar såväl bland stjärnorna som i grannens lagård.
På en filt vid havet? Se barbarerna angöra stranden och låt de kalla kårarna svalka dig i Henrik Larssons
Malik Han.
Kvar i stan, för fattig för att resa bort? Maria Sandels noveller När en unge skulle ur boet och Ur malströmmens virvlar kommer att få dig att känna dig välsignat rik i jämförelse.
På charterresa? Julia Svanbergs Schackspelarens hus får dig att se baksidan av resekatalogernas glättiga bilder.

 Kan du inte välja? Lugn, du hinner läsa allihop.

Frick2Uppslukande rymdäventyr i Johan Fricks fascinerande sf-noir-universum. Kapten Valentina Cruz och hennes trogna besättning ombord på rymdskeppet Anaïs transporterar två alphamänniskor som vill fly förtrycket på planeten Nouveau Versailles, och allt ser till en början ut att vara ett enkelt uppdrag för Nueva Tortugas ökända piratdrottning. Ett ödesdigert beslut ändrar dock resans kurs och snart står både besättningens liv och framtid på spel.

Lästid 57 min

#sciencefiction

 

Larsson_Malik Han_9789187671692Byarna brinner längs Byroniens kust och lemlästade lik kantar vägarna, ingen undkommer de blodtörstiga bashirernas härjningar. Renia Alim och hennes medhjälpare Qar rider ut för att köpslå med den fruktade hövdingen Malik Han, och om allt går som planerat kan Byroniens folk äntligen bli av med de plundrande bashirerna. Men allt är inte vad det ser ut att vara, och mötet med Malik Han får konsekvenser som Renia aldrig kunnat ana.

Lästid 21 min

#fantasy

 

9789187671654.tif.I en liten enrummare ligger sex små barn och sover fridfullt, ovetandes om framtiden. En mor och en far ser ner på sina små. Ett av barnen måste lämna dem, men vem skulle de välja?
I en annan del av Stockholm sitter Emma och sliter med sin sömnad. Hon fryser och är hungrig, men det får lov att vänta. In kommer så barndomsvännen Ida, utmärglad och i förtvivlat behov av tröst och stöd.

När en unge skulle ur boet samt Bland malströmmens hvirflar ingår båda i Maria Sandels novellsamling Vid svältgränsen (1908) som är författarinnans debutbok. Novellerna berör de fattiga arbetarnas svåra tillvaro och ständiga kamp i vardagen, förhållanden som den döva författarinnan, som själv levt i fattigdom under hela sitt liv, kände väl till. Med sitt inifrånperspektiv skildrar hon flera olika levnadsöden bland proletariatet i Stockholm under tidigt 1900-tal och ger läsaren en unik inblick i en värld präglad av svält, slit och svåra beslut, en levande bild av en för många främmande realitet. Kvinnorna ställs ofta i fokus i Sandels författarskap och hon backar inte för att ta sig an svåra och känsliga ämnen så som abort, frågor som var lika aktuella då som nu.

Lästid 18 min

#klassiker

O_Svanberg_Schackspelarens hus

Två kvinnor möts på en trasig paradisö. Det har gått tio år sedan de sågs sist, och Veronica som är bosatt på ön har mycket att berätta. Om mangroven som försvann, om stormarna som slet sönder semesterparadiset, och om Marco som blev kvar.
Drabbande och outsägligt sorgligt om utsatthet, hänsynslöshet och längtan.

Lästid 20 min

#exil

 

 

Fredagsintervju: Lina Forss

Lina Forss skriver välskriven erotik utan de gamla vanliga unkna könsrollerna. Nu är hon aktuell med en ny erotisk novell på MIX, om den stökiga punkbruden Maja och den uttråkade karriärskvinnan Stella som möts på Facebook – ett möte som slutar i maktspel och ångande hett sex i ett hamam.

forss, fredagsintervju
Berätta lite mer om din senaste novell Gyllene snittet!
Jag gillar att den är lesbisk, men det är ju inte själva grejen. Två uttråkade människor med supersmarta snabba hjärnor träffas och har suveränt sex. Kön och genus är oviktigt. Jag skriver ALLTID in ett HBTQI-perspektiv i mina texter, med en självklar automatik. För det är jag jättestolt, utan att ens vara HBTQI. Eller som min trettonåriga dotter sa:

– Varför behöver man ens komma ut som nåt? Är man inte det man är?

Du har skrivit romaner för vuxna, en serie för unga vuxna och nu två erotiska noveller hos MIX förlag, hur kom det sig att du började skriva inom den genren?
Jag vill alltid testa nya saker och hade en historia för vacker att inte berätta i mina byrålådor. Den råkade vara häftigt erotiskt. Jag är inte blyg. Jag förstår mig ganska dåligt på gränser, andra än sådana som är till för att skydda människor från krig, våld, hot, osämja och skada. Och barn från ont.

Vad är ditt förhållande till erotisk litteratur?
Eftersom jag ganska tidigt hade läst ut alla Kitty-böcker och B. Wahlströms hästböcker, återstod Sagan om ringen och mammas bokhylla. Varvade som 13-åring sjuttiotalsfeminism med det nya snaskiga åttiotalets tantsnuskdrottning Jackie Collins. Men jag blev alltid galet frustrerad! Hon byggde upp till en häftig spänning och så hände det vanliga, folk låg och så var det färdigt. Så jävla tråkigt. Det måste kännas att skriva erotik, precis som när man skriver annan litteratur – för hur ska annars läsarna kunna tro på det?

Skriver du på något nytt i dagsläget?
Ja, en tungt researchad roman om nazism och fascism, en heterosexuell veckotidningsnovell med lyckligt slut och en hemlig serie.

Nattlägesnovellerna skrämmer som de ska

Den senaste veckan har det trillat in ett helt gäng recensioner av våra fyra nattlägesnoveller, noveller som går att läsa precis som vanliga texter, men för den som vågar slå på nattläget finns mer att finna i mörkret. Klicka på länken i bloggnamnet för att läsa hela recensionen!


Om #nofilter av Helena Dahlgren

Det mörka tornet: ”Självklart valde jag nattläget när jag läste den här novellen. Konstigt hur läsningen kan kännas mer mystisk och dunkel bara med svart bakgrund. Det bidrog verkligen till den förvrängda känsla som #Nofilter bjuder på. […] Extra läskigt blir det eftersom det finns ett riktigt Instagram-konto knutet till novellen. Med riktiga bilder som exemplifierar det som händer i novellen. Sånt gillar jag!”

Jennies Boklista: ”Riktigt läskig & nervkittlande!!!”

I Elinas hylla: ”Det är en läsvärd, riktigt bra och tänkvärd novell som passar väl bra att läsa när höstmörkret kryper på.”

Bokbabbel: ”Novellen balanserar nära det vanliga och vardagliga, huvudpersonen har till exempel många likheter med författaren själv och det finns även ett (allt ruskigare) Instagram-konto kopplat till novellen. Det är, förutom stigande obehagligt, även väldigt sorgligt. Att allt till pappers är bara bra, men att själen känner en allt påtagligare olust.”


Om Ser dig av Caroline L Jensen

I Elinas hylla: ”Den här novellen var en av de mest överraskande ur en synvinkel med nattläget på inför andra läsningen och med det kan jag säga att jag gillar novellen mycket.”

Farbror Atlas: ”Den avslutande vändningen i novellen tog mig på sängen. Oväntat och chockerande. Fruktansvärt obehagligt faktiskt. […] Det här är något annat än en traditionsenlig dos rysarunderhållning. Den är genuint obehaglig och det är väl ett gott betyg till en skräcknovell.”

Det mörka tornet: ”Den här är otäck på riktigt.”

Jennies Booklista: ”Läskig & väldigt stark!!!”

Books ABC: ”Läskig på flera olika nivåer dessutom!”


Om Skuggor av KG Johansson

Jennies Boklista: ”Bra & läskig!”

I Elinas hylla: ”Ett av de bästa inslagen i den här novellen tycker jag är de korsordsinspirerande inslagen (i och med att Mia löser korsord) som ersätter vissa ord i novellen. Det är för övrigt en välskriven novell som jag tycker om.”


Om Kärlen av Johan Ring

Bokbabbel: ”Om jag ska läsa skräck så är det så här jag vill läsa det; med det vardagliga som fond och sedan det ondskefulla som sipprar igenom en växande reva mellan världarna.”

Det mörka tornet: ”[F]ick min rygg att krypa av de där omtalade kalla kårarna. Och avslutningen. Hugaaa! Bör ej läsas sen på natten när du är ensam hemma!”


Om alla fyra noveller

Bokpar: ”Utan att överdriva kände jag av ett stort obehag under läsningen […] Jag tycker att samtliga fyra noveller är oerhört välskrivna och författarna gör alla rätt i jobbet att skriva en skräcknovell. Jag rekommenderar er som gillar att läsa skräck, och som är nyfikna på vad nattläget på e-boksläsaren kan erbjuda i hårresande upplevelser, att kika in på Mix förlag!”


Nattlägesnovellerna finns att köpa här!

Fredagsintervju: Andreas Blomberg

 

Andreas BlombergAndreas Blomberg skriver modern science fiction med högt tempo och humor, och drar sig inte för att måla upp en framtidsvision om dåtiden. I dagens fredagsintervju berättar han om hur det oftast går till när han skriver, lite om sitt nya projekt, en nepalesisk schaman och vad en kan göra med ett par jeansshorts.

I somras gav du ut din första novell hos oss på MIX förlag, Ursprung 357, kan du berätta lite mer om den?
Novellen handlar om två vuxna syskon som vuxit upp med en ganska instabil ensamstående mamma som, när novellen börjar, nyss har gått bort. Deras pappa har aldrig varit med i bilden och mamman har obönhörligt hållit hans identitet hemlig för barnen, hela vägen in i döden. Brodern John är lite av en känslomässigt avstängd cyniker som intalar sig att han inte bryr sig om detta. Systern Mikaela är å andra sidan en väldigt känslosam och rastlös själ som är smått besatt av att få reda på sanningen om deras far. Eftersom vi befinner oss några år fram i tiden har man hunnit utveckla en teknik som gör det möjligt att läsa döda människors minnen, förutsatt att man har råd och har de fysiska, psykiska och ekonomiska förutsättningarna. Frågan är hur långt de är villiga att gå för att få veta sanningen, och vad jakten på sanningen kommer att göra med dem? 

Ursprung 357 utspelar sig i en nära framtid men gör i och med huvudpersonen Johns IMS-behandling också nedslag i sent nittonhundratal. Hur var det att arbeta med tidsmarkörer som musik och populärkultur när du skildrade miljöerna?
Det var helt klart en extra krydda att få jobba med lite åttio- och nittiotalsreferenser. Ganska mycket som rörde nittiotalet kom rätt spontant. Det var inte jättesvårt att komma på en lämplig låt att symbolisera sommaren 1994 med, till exempel. Roligast – och lite mer utmanande – var nog ändå att försöka sätta mig in lite i hur samhällsklimatet var på åttiotalet och försöka att inte gå bort mig helt i vissa av nyckelpartierna som utspelar sig under den tiden. Eftersom jag är född 1982 har jag av naturliga skäl vissa begränsningar i mina egna referensramar gällande denna tid, utöver epokgörande kulturella milstolpar som till exempel (spoiler alert!) att Bobby Ewings död endast hade varit en säsongslång dröm i tv-serien Dallas… Sen finns det ju självklart en del saker som berörs i novellen som jag minns rätt väl, trots att jag var ett barn när det begav sig.

Skriver du på något nytt i dagsläget?
Ja, jag har flera parallella projekt och idéer som är alltifrån tio år till några veckor gamla, men de flesta är långt ifrån färdiga eller prioriterade. Den mest halvfärdiga novellen har arbetstiteln ”Panthera Tigris Tigris” och innehåller bland annat, om man gör någon slags ögonblicksbild av textens nuvarande tillstånd, en cancerpatient, en nepalesisk schaman och en mycket självuppoffrande och allmänt diffus person som heter G. Där borta i horisonten gäckar också den där romanen jag vill skriva, ett projekt som än så länge ockuperat, barrikaderat, och bosatt sig i skrivbordslådan, men som jag förr eller senare kommer att sätta deadline på och skriva klart.

Du har tidigare nämnt att det var intervjusituationen och tekniken som var det som triggade dig till att skriva Ursprung 357, vad var det som triggade dig till att börja skriva på ditt nya projekt?
Det jag menade var att det alltid börjar med ett fragment på något sätt. En situation, ett påhittat ord, en titel, ett replikskifte eller kanske en bild av något slag. Det är som ett inre kreativt tics jag har att idéer tvingar sig fram, inte sällan ganska absurda, och så hänger de i bästa fall kvar länge nog för att jag ska skriva ner dem. En gång på hundra så är idén för kul för att förkasta och då skapar jag någonting förutsättningslöst utifrån det första fragmentet. Sen placerar jag in resultatet i en story eller ett koncept av något slag. Ibland blir det andra saker än texter av det hela, häromveckan hade jag plötsligt gjort en klocka av ett par jeansshorts. Lite på samma sätt har det varit med egentligen alla de texter jag har på gång nu. I ”Panthera Tigris Tigris”-fallet började det med bilden av en person som vandrar i Nepal på jakt efter en tiger, men kom sedermera att handla om en utsatt människas ensamhet och hur denne tacklar sin situation.

Till sist, har du någon personlig favorit i MIX utgivning som du vill rekommendera våra följare att läsa i höst?
Jag tycker (förstås helt opartiskt) att MIX katalog genomgående håller riktigt hög klass. Jag tipsade ju till exempel om tre riktigt bra noveller när jag gästinstagrammade i somras. Men om jag måste välja en personlig favorit från hela utgivningen så… är det jävligt svårt. Jag väljer två. Karin Tidbeck är svinbra i största allmänhet och Palimpsest av Anders Åslund är en annan höjdare.

Fredagsintervju med Tove Nordh

brokeback Välskriven feministisk erotik som inte backar för det explicita, funkar verkligen det? Ja, i alla fall om det är debuterande Tove Nordh som har skrivit den. Till Brokeback Mountain är vad vi kallar euforisk alternativerotik mellan radhusranden och populärkulturen. Själv säger hon att hon skriver krav-märkt textporr som inte backar.

Vad läser du just nu?
Just nu läser jag Little Birds av Anais Nin, en erotisk novellsamling skriven på fyrtiotalet (efter vad jag googlat fram), men den släpptes 1979. Även om gitarrsnubben finns och konstnärerna tillsammans andra manliga genier haglar lika tätt som de feminina, undergivet bejakande kvinnliga modellerna är språket elegant och närmandet till sex såväl som sexualitet drabbande. Det skamfulla blottas och erotiseras, och jag tycker om hur jag oundvikligen lotsas in i förståelse av händelser och karaktärer som egentligen är frånstötande. Det är snyggt gjort.

Till Brokeback Mountain leker med ombytta könsroller: varifrån fick du denna idé och varför använde du just Brokeback Mountain som referens?
Hur får man idéer till berättelser som leker med heterosexuella sexskapader? Flytande sexualiteter och det-är-inte-så-jäkla-noga har alltid funnits naturligt i mig, och runt mig. Att tänka i snävt heterosexuella manligt/kvinnligt-termer skulle kräva ett större tankeexperiment från min sida än vad andra slags uttryck gör. Det är trots allt bara en av många möjliga sexualiteter och sexskildringar. Men för att landa i frågan: Just den här novellen är faktiskt based on a true story! En kär vän berättade om en särskild maskeradkväll och jag frågade genast om jag fick sno allting och utveckla det till vad jag ville. Hon gav mig OK.

Vad skriver du först i en ny berättelse?
Först tänker jag, ofta länge. Det tar alltid avstamp i något litet. En enskild fras, en drömsekvens, en nyhetsartikel. Det handlar nog om att jag tillskriver något betydelse, och sedan växer berättelsen fram utifrån att jag försöker förstå varför vad-det-nu-var betyder något för mig. Jag börjar skriva först när jag förstår vad det är jag vill berätta. Då gör jag en punktista eller en halvsidas sammanfattning, sedan skriver jag ett stycke i taget, från början till slut.

Vad är ditt förhållande till erotisk litteratur och vad har du för vision med dina erotiska noveller?
Jag började skriva sexnoveller för ett år sedan, när jag började läsa erotik och insåg att vad jag ville läsa inte fanns. Det finns så fruktansvärt mycket dåligt skriven erotik, och det är så onödigt! Här finns ett forum – text – som har förväntningar på en aktiv läsares egen fantasi och som kommer undan med alla möjliga gestaltningar. Ändå är den erotik som finns tillgänglig lika torftig som TV1000 vid midnatt var på nittiotalet. Jag tycker om pornografi – det har gjort mig mycket gott. Men jag tycker att folk har rätt att förvänta sig mer, och bättre. Jag hoppas att jag kan vända och vrida på genren, och nå den gruppen läsare som inte kan spegla sig i streamingsidornas sexuella uttryck och male gaze-blaha. Allt och alla ska med! Kan jag samtidigt få med en dos genrekritik, ptja, då kan jag sova gott om natten. Sen ska det vara hett, såklart. Inget konstexperiment. Ingen politisk markering. Men krav-märkt, explicit textporr som inte backar.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit?
Mina egna, ännu oskrivna böcker, hoppas jag verkligen att jag skriver.

Skriver du på något nytt i dagsläget?
Just nu jobbar jag heltid, och det tar död på mig. Men i tankarna går Joe omkring och söker en fortsättning på vad han var med om på Brokeback Mountain. Så när han berättar för mig hur det blev, då ska jags lägga mig i sängen och skriva ner det.

 

Fredagsintervju med Oskar Källner

Oskar Källner författareDen 17e juni släpptes Oskar Källners nya science fiction-novell Tills tiden skiljer oss åt. Detta gör honom givetvis oerhört aktuell och vi frågade ut honom om koncepten och idéerna bakom hans historia.

Tills tiden skiljer oss åt handlar mycket om AI-teknologi. Hur känner du själv inför utvecklingen där?
Vi står inför en revolution inom artificiell intelligens och smarta robotar. Men det innebär inte att vi inom kort kommer att ha självmedvetna maskiner. Man brukar skilja på svag AI, som främst handlar om smarta algoritmer, och stark AI som handlar om att faktiskt lyckas skapa syntetiska självmedvetna varelser. Jag tror inte att vi kommer att lyckas med det senare än på flera decennier, däremot är de smarta algoritmerna redan överallt omkring oss. Snart kommer personliga assistenter i mobilerna som man faktiskt kan prata med, och som pratar tillbaka som en människa. Men det finns inget medvetande där, bara smarta algoritmer med en enorm minnesbank som emulterar ett mänskligt beteende. Om några årtionden kommer dessutom den andra maskinålderns robotar att ha tagit över de flesta fysiska arbeten, och ärligt talat kommer de att ta många av de intellektuella jobben också. De kommer helt enkelt att göra det snabbare och säkrare än oss. Detta kanske låter avlägset och märkligt, som något ur just en SF-novell, men betänk att vi redan idag har självkörande bilar. Vad kommer det att betyda för all världens taxichufförer? Robotarnas intåg kan man se hur två perspektiv. Å ena sidan kommer de att frigöra människan en gång för alla från monotona och slitsamma arbetsuppgifter. Hon kommer äntligen att få möjlighet att helt leva ut sin kreativitet.  Men här finns också potential för en massiv arbetslöshet och ekonomisk stagnation. Som jag ser det kommer detta att vara en av morgondagens största politiska utmaningar. Vi får väl se hur vi löser det. Kanske kommer alla att få en garanterad medborgarlön.

Du har sagt att du främst läser fantastik eftersom du ju tillbringar varje dag i verkligheten, så varför skulle du vilja göra det även när du läser – vilken fantastikvärld skulle du vilja leva i om du fick välja?
De flesta världar som är väldigt roliga att läsa om är nog inte speciellt roliga att leva i. Vem vill egentligen, på riktigt, leva i George R.R. Martins Westeros? Detta är egentligen en naturlig konsekvens av skönlitteraturens väsen, då spännande historier ofta kräver världar som är fulla av omskakande händelser och konflikter. Men jag skulle nog vilja leva i Iain M Banks Cultureuniversum.  The Culture är en framtida överflödescivilisation som spänner över stora delar av vintergatan, full med postmänniskor och starka Ais. The Culture som sådan är väldigt stabil och är ett trevligt ställe att leva. Banks böcker utspelar sig just därför nästan alltid i utkanten av civilisationen där det fortfarande är mer osäkert och upplagt för konflikter.

Tidsresor är aktuellt i din text, likaså botemedel mot cancer. Finns det någon verklighetsförankring för dessa teknologier?
Einsteins relativitetsteori har den intressanta egenskapen att den tillåter tidsresor, i teorin. Det finns många hypoteser om hur man skulle kunna resa i tiden och ett stort antal av dem handlar om hur man kröker tid och rum på sig självt. Så den tidsreseteknologi de använder i novellen har en vetenskaplig teoretisk bas. Men om vi någonsin kommer att kunna göra det låter jag var osagt. Då ligger ett botemedel mot cancer antagligen betydligt närmare i tiden. Jag tror att jag under min livstid kommer att få se nanorobotar, mikroskopiska maskiner, som själva kan söka upp cancerceller i kroppen och döda dem. Nanoteknologin är ännu en av de fantastiska teknologiska revolutioner som vi står inför.

Längtar du själv efter att kunna förändra något i en annan tid?
Nej. Jag tror att de upplevelser vi går igenom, även de horribla, och hur vi hanterar dem, formar vem man är. Mina ärr är ett bevis på att jag har levt. Att gå tillbaka i tiden och ta bort händelser, oavsett hur hemska de var, skulle minska min potentiella utveckling som människa.  Det finns ingen storhet i att aldrig falla, utan i att falla och sedan resa sig upp igen, förhoppningsvis både visare och starkare än innan.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit?
Haha… Ingen. Jag finner nästan alltid att jag vill göra saker och ting på ett lite annat sätt än vad den där författaren har gjort. Men om jag ändå ska välja en bok (eller snarare en serie) så hade det varit trevligt att ha skrivit Den nya solens bok, en serie i fyra delar som börjar med Torterarens skugga, av Gene Wolfe.

Skriver du på något nytt i dagsläget?
Jag skriver på tredje delen i min fantasyserie Nornornas vävnad. För tre år sedan släppte jag de två första böckerna; Drakhornet och Skogens hjärta. Folk frågar hela tiden efter fortsättningen, så jag känner att det åter är dags att gripa mig an Erik och Hannas öde.

Nästa vecka gästInstagrammar Oskar Källner hos oss på MIX. Från och med måndag kan du ta del av hans vardag på vår Instagramsida: Följ Oskar och MIX på @mixforlag

Fredagsintervju med Johan Frick

Foto: Cecilia Cromnow

Johan Frick är mannen som gick från SF-bokhandeln via författardrömmar till publicering. En klassisk segerresa som bara stiger uppåt och vidare mot horisonten. Nu släpper vi hans novell Kepler Boulevard.

Kepler Boulevard är en blandning av noirdeckare och rymd-scifi, och du sysslar själv med swingmusik vid sidan av. Varifrån kommer denna fascination för noir och jazz?
Den har funnits väldigt länge. Jag har alltid gillat den där epoken, 20- till 50-talet, och jag har dragits till sånt som är präglat av den tidens estetik. Från början handlade det väl mest om sentida efterbildningar, och sådana finns det ju gott om – ta en film som Blade Runner, och hela cyberpunken, det är skruvade versioner av 40-tals-noir alltihop. Snart började jag ju läsa Chandler och se gamla svartvita filmer och så, men jag tror nästan att de skruvade, sentida versionerna är de som gjort starkast intryck.

Vad skriver du först i en ny berättelse?
Det gäller att hitta ett anslag, en ton som bär. Ibland är det inledningen – så var det med Kepler Boulevard, där skrev jag hela öppningen i ett svep en sen natt när jag kom hem efter en utekväll. Ibland hamnar det en bit in i berättelsen, ibland blir det bortklippt när det tjänat sitt syfte.

Du arbetar idag på SF-bokhandeln, en specialistbokhandel för science fiction, fantasy och skräck som funnits sedan 70-talet: hur mycket tror du att detta har påverkat och inspirerat dig? Skrev du innan du började jobba där?
Jag har skrivit i hela mitt liv och publicerade science fiction-noveller i fanzines i mycket unga år. Sedan kom en period när jag kände viss mättnad på fantastik, men när jag drog igång SF-Bokhandeln i Göteborg blev det en nytändning för mitt intresse. Det kom så mycket nytt bra inom våra genrer i början av tjugohundratalet, och det i sin tur blev en nytändning för mitt fantastikskrivande. Allt börjar ju med läsning.

Så som världen existerar i Kepler Boulevard: är det så du tänker dig världen till slut? Att vi når så långt i utvecklingen att vi hamnar i rymden och därför behöver söka oss bakåt till en svunnen tid, söka våra rötter – eskapism istället för framåtsträvan?
Nä, det är knappast så jag tänker mig vår egen världs framtid. Kepler Boulevard utspelar sig inte i vår framtid utan i en alternativ tidslinje där historien tog en annan vändning i början av 1900-talet, där det satsades på rymdfart mycket tidigare än hos oss. Och visst handlar det om att söka sina rötter, men jag skulle inte kalla det eskapism – snarare en längtan till det ursprungligt mänskliga i all dess sjaskiga glans efter en lång tid präglad av steril, hyperrationell teknokrati. Vilket är förståeligt men problematiskt: det är trassliga rötter och de är ymnigt vattnade med blod.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit?
Den står i biblioteket i The Dreaming. Bara att fråga Lucien!

Skriver du på något nytt i dagsläget?
Jodå, jag skriver på en ny novell i samma värld som Kepler Boulevard och föregångaren Port Michèle, en space opera-historia om rymdskeppspiloten Valentina Cruz. Och fler kommer det att bli. Var och en är en fristående, avslutad historia, men de har en gemensam bakgrund som blir klarare ju fler man läser.

Nästa vecka gästInstagrammar Johan Frick hos oss på MIX. Från och med måndag kan du ta del av hans vardag på vår Instagramsida: Följ Johan och MIX på @mixforlag

Bernur om ”Lady Lazarus”

”Det intressanta med Dahlgrens novell är hur hon låter Plaths dikt ta konkret form, hur hon låter orden bli bokstavlig sanning. Att dikt fungerar som besvärjelse är för mig en självklarhet, men sällan har jag sett det så tydligt illustrerat som här, där orden blir trollformeln, blir levande.”

Bernurbloggen har recenserat Helena Dahlgrens novell Lady Lazarus i vår senaste bok Vår kamp, som behandlar feminism. Läs hela recensionen på Bernurbloggen.

Suzann Sexeducator om Malva B:s ”Glada änkan”

”Jag ÄLSKAR när en mormor/farmor som stickar och läser SJ:s gratistidning Kupé iklädd ett randigt nattlinne i flanell tar upp en klitorisvibrator och onanerar så att hon glömmer bort tiden på en tågtoalett på väg för att träffa sin gamla älskare i Paris. Du hade rätt kära Malva B – jag älskade din novell!”

Suzann Sexeducator har läst Malva B:s erotiska novell ”Glada änkan”. Läs hela posten på Suzann Sexeducator.